Tjockisskatten är förmodligen en dagslända så här i helgtider. Centerpartiet har redan börjat backa ur det ”lösryckta citatet” för om möjligt hålla sig kvar runt fyraprocentstrecket.
Men tanken är inte ny.
”Godisskatt”, ”läskskatt” eller momssats per kalori är bara några av de pigga förslag som lagts fram under åren.
Gemensamt för dem alla är att vi skall betala mera för ”farlig mat” eller att de som envisas med att äta denna felaktiga kost bör bestraffas eftersom de kommer att kosta sjukvården pengar, snarare förr än senare.
Ett problem blir då genast att i exakta siffror och med vetenskaplig underlag slå fast vad so är farlig mat och exakt hur farlig den är.
Jag behöver bara påminna om debatten kring den sk LHC kosten för att ni skall förstå vilka olika uppfattningar det finns i kostfrågan.
Sedan återstår frågeställningen om varför vissa människor blir feta – och andra inte.
Är orsaken bara att de stoppar i sig för mycket av fel sorts mat? Förmodligen inte.
För det första kan man misstänk att olika personer har olika genetiska uppsättningar som leder till både olika aptit och till olika förmåga att tillgodogöra sig vad man äter.
Om delar av problemet går att härleda till olikheter i arvsmassan kan man lika gärna börja att beskatta rödhåriga eller brunögda.
Forskning har också pekat på hur viktig vår tarmflora kan var hur mycket av maten som vi tillgodogör oss, i vart fall finns det stora skillnaden hos möss som fått sin tarmflora förändrad. Vilka bakterier vi har i vår långa tarmar påverkas till exempel av vilka antibiotikakurer vi tagit. Bantningsindustrin drömmer givetvis om att hitta en mix av mikroorganismer som gör oss smala.
På mera än ett sätt är det överraskande att förslaget kommer från just en centerpartist, men partiet har mer och mer tagit rollen av försvarare av den starka förmyndarstaten så man kanske inte borde bli förvånad?
Och kriser i opinionsmätningar har lurat större partier till än mindre genomtänkta utspel.
Men problemen med att beskatta oss tjockisar är flera. Den första invändningen torde vara att det är som att sparka på en redan liggande. Om man skall straffa de feta så kan man väl lika väl ge sig på uteliggare, deprimerade och låginkomsttagare i allmänhet. Detta är också grupper som lever sämre och kortare liv. En skatt borde få dem på andra tankar.
En annan mera kvalificerad invändning är att fåga varför Jeppe äter för mycket?