Vi bär alla en del av vår historia i våra celler. Genom att analysera vårt DNA kan vi få veta mera om vårt gemsamma ursprung och lite mera om vår egen bakgrund. Allt fler väljer nu att skicka in sitt DNA för att få veta lite mera om sig själva.
Men vad säger egentligen testsvaret som kommer efter några veckor?
Många har efterfrågat en bok som hjälper en att tolka testpappren och se, nu har den kommit.
”Genvägar . praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforskning” heter den och den är skriven av den professionelle släktforskaren Magnus Bäckmark.
Ja, bok och bok, det är snarare ett litet häfte men det ger ändå en kortfattat och pedagogisk förklaring till vad man får veta och hur man kan använda resultaten från olika test. Texten är lättläst och illustrationerna är rikliga. Steg för steg går Bäckmark igenom hur det går till att testa sig och hur man sedan går vidare.
Om du har gjort en sådan här analys, eller funderar på att göra den, så skaffa den här skriften! Den är väl värd pengarna och kan beställas av Bäckmarks förlag, Gröna Stubben.
Debatten kring forskningen kring vår arvsmassa är lika gammal som forskning själv.
Nyligen bidrog självaste Science till diskussionen om just släktforskningen med hjälp av DNA genom att publicera en artikel. Kontentan av artikeln var att det är alldeles för lätt att ta reda på vem som lämnat in ett DNA-prov. Karin Bojs på DN tar upp artikeln i sin söndagskrönika.
Tidigare har journalisten Maja Hagerman varnat för att resultaten av DNA testerna skulle kunna tolkas fel på olika sätt. Exempelvis ”jag har kungligt blod i mig”.
På andra sidan i diskussionen står tillexempel den danska journalisten som argumenterar för att vi alla skall vara helt öppna med hela vår arvsmassa.
Det som används i släkttester är bara vissa, små bitar av genkartan.
När det gälle risker för att försäkringsbolag skulle använda dina gentester emot dig vill jag bara påpeka att det i så fall inte skulle förändra någonting jämfört med hur det är idag.
Om du exempelvis vill ta en livförsäkring måste du ge bolaget godkännande att låsa din sjukjournal. Integritetsskyddet är kort sagt inget obefintligt redan nu.
Mot detta kan man också ställa det faktum att om vi alla gör våra genkartor mera tillgängliga för forskningen så kommer vi allt mera att upptäcka hur nära släkt allt liv egentligen är
Och på köpet får vi skriva om historien som när PNAS i veckan publicerade en rapport där det visade sig att en befolkningsgrupp i nuvarande Indien hade likheter med arborginerna i Australien. Varför, jo sannolikt utvandrade en grupp människor för flera tusen år sedan från Indien ända bort till Australien.
Och alla kommer vi från Afrika.