Kategori: Vetenskap

Kategorier
Ekologisk odling Jordbruk Klimatet Vetenskap

Mat, energi och framtiden

Nästan all vår matproduktion idag bygger på tillgång till billig energi. Oavsett om den är ”alternativ” eller ”konventionell”. Skillnaden mellan dessa två alternativ är inte speciellt stor.

Världens befolkning ökar. De allt flera människornas rimliga  önskan om bättre livsvillkor för allt flera betyder ett större uttag av resurser. Temperatorn i jordens atmosfär stiger. Vi har ett moraliskt ansvar att se till att även andra organismer för plats på jorden, bredvid oss.

Allt detta ställer enorma krav på att hitta inte bara ett utan en mångfald av goda alternativ att få ut fibrer, mat och energi ur ekosystemen.

Kategorier
Forskningspolitik Svenskpolitik Vetenskap

Varför bråkar ingen om forskningspolitiken?

Varför är det inte mera bråk om forskningspolitiken? Den spännande frågan ställs i en ny serie i det alltid intressanta radioprogrammet ”Vetenskapsradion Forum”.  Denna gång kallas det ” Vetenskapsradion Forum SPECIAL” .

(Riktigt vad som är special, förutom att den ordinarie programledaren Urban Björstadius är utbytt, framgår inte för oss lyssnare, men det förstår vi kanske med tiden?)

Nåväl, alla försök att lyfta fram den ”viktiga frågan” om forskningspolitiken bör hälsas med största glädje.

För här handlar det enligt ingressen om ” hur över hundra miljarder ska fördelas av skattebetalarnas pengar”. Ja, om det ändå vore så!

För skattebetalarna står för runt 30 miljarder kronor till forskningen, en summa strax under det svenska biståndet.

Resten pungar näringslivet ut med, i vart fall innan Astra Zeneca började lämna landet.

Men om vi nu väljer att se ”Staten och kapitalet ” sida vid sida så stämmer det att Sverige satsar jämförelsevis mycket pengar på forskning.

Detta trots att det, intressant nog, är svårt, rent vetenskapligt, att bevisa att en sådan satsning leder till ökad välfärd. Det handlar mera om ”beprövad erfarenhet”. I vilket fall finns här högst delade meningar ibland de som forskat på sambandet!

Så visst behöver vi granska forskningspolitiken! Anledningen till att den tas upp nu är -som vanligt – att det kommer en forskningsproposition till hösten.

Reportern  Therese Bergstedt ger sig  därför ut på jakt efter alla svaren på de knepiga frågorna. Varför är det så få som bryr sig om den här frågan?

Redan  i det första avsnittet  avverkas  ”the usual suspects” Marie-Louise Samuelsson, Tobias Krantz, Mats Benner och Jan Björklund . ( Däremot får vi inte höra Peter Honeth som just nu sitter och författar själva forskningsproppen. )

Vi får veta att förre forskningsministern Tobias Kranz har svårt att hitta knappen till belysningen i mötesrummet och att många män på svenskt Näringsliv går med bakåtstruket fett hår, men något andra konkreta avslöjanden leder inte denna första research fram till. 

Ja, journalisten Marie-Louise Samuelsson som verkligen kan det här ämnet ger en ledtråd när hon konstaterar att forskningspolitik har blivit till en kliché, ungefär som ”fred på jorden”. Alla vill ju ha fred på jorden, men exakt vad menar olika aktörer när de säger det.

I det nästa avsnittet åker programmet till Storbritannien där ”humaniora drabbats av nedskärningar”.

Det kan nog bli intressant!

Kategorier
Fackböcker Forskningspolitik Vetenskap Vetenskapsjournalistik

Hur mäter man akademisk frihet?

Hur mäter man de fria tankarna? Ja, man behöver inte vara disputerad för att inse att den frågan är paradoxal. Ändå har debatten kring den högre utbildningen i stort sett handlat om den frågan de senaste åren. Eller snarare; hur skall vi mäta forskningens nytta?

Den gamle universitetskanslern Carl-Gustaf Andrén resonerar om samma svåra avvägning i sin nya bok” Visioner, vägval och verkligheten” (Nordic Academic Press) .

Hur har de visioner man haft om den högre utbildningen fallit ut när de stött på den bistra verkligheten?

I dagens SvD konstaterar rektorer och prorektorer på landets största universitet att det verktyg som idag finns för att mäta de svenska universiteten inte fungerar

Stor sak, kan man tycka. Det är väl inte så oväntat att de inte vill bli kontrollerade? Men riktigt så enkelt är det inte. Jag skulle tvärtom vilja påstå att det rör sig om ett av de viktigaste spörsmålen kring Sveriges framtid som välfärdsstat.

För även om man inte kan, och inte skall frestas, att styra forskningen mot Nyttan, så leder kvalificerad kunskap till ett bättre samhälle – för oss alla.  Och då menar jag inte bara rent ekonomiskt!

Så om våra skattepengar till sökande efter mera vetande fördelas efter felaktiga grunder är det rätt uppförandena.

Då riskerar landets stigfinnare att gå vilse! Att bara springa efter meningslösa sifferkonstruktioner.

Universitetslärarna föreslår ett nytt och bättre utvärderingssystem enligt gamla universitetskanslern Stig Hagström koncept ” granska för att främja”.

Den devisen skulle lätt kunna tillämpas även på den vanliga skolan och på vården.

Stig Hagström brukade för övrigt ofta använda sig av ett annat citat

” att försöka styra forskare är som att försöka valla en flock katter” .

Kategorier
Domedagen Larm Risker Vetenskap

Himlen faller ned

”Himlen faller ned över oss”. Idag skulle en stenbumling, 50-metersasteroiden 2012 DA14, svischa förbi jorden, på alldeles för nära håll. Istället kommer sällsamma nyheter från Ryssland. Många människor har skadats av ett meteoritregn! Uppgifterna är högst preliminära så vi får se vad som stiger fram ur ryktena men händelsen är högst ovanlig. I själva verket är det som nu hänt ett utmärkt exempel på en risk som är mycket osannolik, men – om den skulle inträffa kan den få enorma konsekvenser.

Det säger sig självt att det är hart när omöjligt att få planetens splittrade stater att ena sig mot en sådan sällsynt risk. Och ändå är det dessa stenar från rymden som utrotat dinosaurierna och haft ödesdiger effekt på allt liv här på detta lilla blå klot.

För dem som vill läsa en intressant skildring av vad som skulle kunna hända inför ett yttre hot från rymden finns exempelvis berättelsen ”Det svarta molnet” av Fred Hoyle.

Och för dem som vill se rymdstenen susa förbi oss ikväll finns det tips här. Men det lär bli svårt att hinna se den, lika svårt som det blir att mobilisera ett försvar mot att ”himlen faller ned över våra huvuden”.

Kategorier
Larm Media Risker Vetenskap

Hästen i pizzan

Att äta hästkött är Tabu. Även i det postmoderna och sekulariserade Sverige. Och när någon kallar det ”nötkött” och blandar det i maten då går stora larmet, i halva Europa. Men om det är några risker med detta kött så beror det på mest på vår ovilja att ”äta häst”. Denna rädsla leder till att det smygs och smusslat med hästkött. Och det gör att hela hanteringen klarar sig nästan helt undan kontroll. Det ökar risken för att hästar som behandlats med olika läkemedel hamnar i Lasagnen.

Allt detta har nu fått mer än femton timmar av medial uppmärksamhet och upprörda ministrar. Men riskerna för den vanlige medborgaren med ”hästköttet i pizzan” är små.

Det finns andra betydligt mera påtagliga risker med brister i maten. En av dem tas upp i samma tidning som toppar sin förstasida med den fel märkta  maten. För i sin spalt tar Karin Bojs återigen upp den svenska oviljan att rekommendera folsyra till gravida kvinnor. En brist som kan leda etthundra skadade svenska barn varje år.

Sådana mindre dramatiska händelser når sällan förstasidorna men har ofta stor betydelse för många människors liv. Som den felaktiga rekommendationen att alla spädbarn skulle sova på mage. En medicinsk skandal som kostade många barn livet…

Kategorier
Uppsala Uppsala Universitet Vetenskap Vetenskapsjournalistik

På huvudet på en hedersdoktor

Gryffindor ? frågar mina vuxna barn, med ett roat leende när de tittar på, uppvuxna som de är med Harry Potters sorteringshatt.

Kan du få plocka fram en kanin ur den där sedan, frågar min något äldre datorförsäljare?

 I mitt eget huvud sveper blandas med stolthet med tvivel.

Ceremonin sägs vara fyrahundra år gammal. I vilket fall sker den på latin, det utdöda språk som förr var de lärdes engelska.

Har du någonsin varit med om något likanade frågar jag min granne i processionen. I akademiska smmanhang? Nej, aldrig? Fast jag är ju katolik så jag vet vad allt adet här kommer ifrån. Det äre ett arv från barocken, förstås, förklarar han.

Sedan skrattar han och säger att eftersom han nu härstammar från ett område som blev rätt härjat av svenskarna under trettioåriga kriget så känns det trots allt rätt bra att se att även vi kan vara så här civiliserade

Redan dagen innan samlas vi för att repetera i aulan och äta god mat på Walmstedska Gården nere vid Fyrisån. Hamnar av en slump bredvid Per Ahlberg som håller på att försöka reda ut hur ”vi” en gång i tiden tog oss upp ur havet, upp på landbacken. En rejäl omställning. Riktigt lika svårt är det nu inte att ta de få stegen från den ena sidan av ”parnassen” till den andra. Även om man skall göra det baklänges. Väl nedstigen från höjden skall man gå fram till scenens kant och buga sig mot rektor magnificus. Utan att falla av scen, eller tappa hatten.

Kategorier
DNA Fåglar Genetik Läkemedel Larm Pandemi Risker Vaccinationer Vetenskap Virus

Ett svinaktigt virus

Det lilla virus som just nu får krigsrubriker världen över verkar vara en elak blandning av virus från svin, fåglar och människa. Ännu ett resultat av att vi lever så nära våra husdjur, lysande skildrat av Jared Diamond i boken ”Virus, vapen och stål” . Och det är inte varje dag som medicin och naturvetenskap når huvudledaren i våra stora drakar. Men som sagt; dagens vetenskap är morgondagens politik.

Som jag tidigare skrivit här ska man alltid ta virusutbrott allvarligt, men frågan är också hur mycket man skall skrika ”vargen kommer”. Inte minst just med tanke på att vargen nog kommer så småningom. Misstanken att man larmar för att få mera anslag till sin forskning eller för att få uppmärksamhet finns alltid där. Och få kan skrämmas så rejält som Björn Olsen. Det visade han redan vid den förra fågelinfluensan och han fortsätter den tradtionen  på dagens DN-debatt.

Det känns bra när det är journalisterna som står för de mera balanserade råden som Annika Nilsson och Karin Bojs i Dn och inte minst Inger Atterstam i SvD. ( Det är bara så tråkigt att SvD inte anser sig ha råd att ha en egen vetenskaps och medicin avdelning. )

Mina invändningar  mot DN debattartikeln hindrar mig emellertid inte ifrån att hålla med i den konkreta uppmaning som jag uppfattar som huvudbudskapet i artikeln; bygg en svensk vaccinfabrik nu!

Kategorier
DNA Evolutionen Fakultet X Öppna föreläsningar SLU Vargfrågan Vetenskap

Vargen som blev knähund

Vargen som blev knähund. Det är en smula ironiskt att den nu så fruktade Vargen är nära släkt med vårt mest älskade husdjur, hunden. Och att de nära släktingarna ofta dödar varandra när de möts nu förtiden. Ja, det lär ha förekommit spontana Romeo och Julia möten också. Om inte annat finns det människor som idag medvetet korsar vargar och hundar, en hantering som det finns alla skäl att se upp med!

Hur det en gånt i tiden gick till när vargen och människan blev bästa vänner lär vi kanske aldrig få veta. Mitt grundtips är att några barn någonstans i Asien tjatade sig till att få ta hand om ”små söta valpar” från den varghona som deras pappa och hans kompisar just dödat. Bevis för denna, helt ovetenskapliga, tes får nutidens föräldrar snart sag varje dag…

Forskare från SciLifeLab i Uppsala och Broad Institute i Boston  håller sedan länge på att sekvensera gener hos båda olika hundraser och vargar från olika delar av världen.

En ledare för teamet ä professor Kerstin Lindblad-Toh som delar sin tid mellan Sverige och USA. Nu presenterar de nya, spännande, data om hur vargen blev tam.

För det första verkar det vilda djurets sinnelag ha ändrats rejält. Det ser man på alla de nya gener som tamhunden har och som på olika sätt styr hjärnans utveckling. Det skulle vara intressant att veta om forskarna här hittat samma ”tamgener” som ryska kollegor hittade när de tog fram snällare silverrävar och senare råttor? Och som Svante Päbo också intresserar sog för.

Den mest kittlande frågan är därefter, har vi människor också sådana ”domesticerade” gener, har vi så att säga tänjt oss själva till att bli lite mindre vilda?

Är vi alla resultat av ett fenomen som redan Konrad Lorenz kallade för ”neotoni”, det vill säga att vi avstannar i vår utveckling och blir som barn hela livet. ( Neotoni vill jag minnas myntades utifrån de arter av salamandrar som lever i grottor och blir könsmogna i vad som normalt skulle vara deras larvstadier.)

Men Scielife gänget har också hittat bevis för att våra hundar har förändrat sin förmåga att äta en mera varierad kost. Bakom dessa lätt revolutionerande fynd ligger Erik Axelsson, försteförfattare och forskare vid SciLifeLab Uppsala och på institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.

Hundarna har alltså fått förmågan att tillgodogöra sig rester av vad vi människor äter. De kan, till skillnad från vargen, bryta ned stärkelsen i födan.  På så sätt kunde de överleva på våra matrester, det enda ”hundfoder” som länge fanns för dem. ( Detta var innan snabbköpen översvämmades av hyllmeter av hund och katt- ”mat”. )

En extra poäng med alla dessa nya rön, och fler sådana kommer säkert, är att de är ett resultat av ett samarbete mellan Uppsala forskare inom SciLife.

Ett samarbete som Uppsala mår bra av.

http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=2299&area=2,10,16&typ=artikel&na=&lang=sv
Kategorier
DNA Fackböcker Genetik Vetenskap

Alla kommer vi från Afrika

Vi bär alla en del av vår historia i våra celler. Genom att analysera vårt DNA kan vi få veta mera om vårt gemsamma ursprung och lite mera om vår egen bakgrund. Allt fler väljer nu att skicka in sitt DNA för att få veta lite mera om sig själva.

Men vad säger egentligen testsvaret som kommer efter några veckor?

Många har efterfrågat en bok som hjälper en att tolka testpappren och se, nu har den kommit.

”Genvägar . praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforskning” heter den och den är skriven av den professionelle släktforskaren Magnus Bäckmark.

Ja, bok och bok, det är snarare ett litet häfte men det ger ändå en kortfattat och pedagogisk förklaring till vad man får veta och hur man kan använda resultaten från olika test. Texten är lättläst och illustrationerna är rikliga. Steg för steg går Bäckmark igenom hur det går till att testa sig och hur man sedan går vidare.

Om du har gjort en sådan här analys, eller funderar på att göra den, så skaffa den här skriften! Den är väl värd pengarna och kan beställas av Bäckmarks förlag, Gröna Stubben.

Debatten kring forskningen kring vår arvsmassa är lika gammal som forskning själv.

Nyligen bidrog självaste Science till diskussionen om just släktforskningen med hjälp av DNA genom att publicera en artikel. Kontentan av artikeln var att det är alldeles för lätt att ta reda på vem som lämnat in ett DNA-prov. Karin Bojs på DN tar upp artikeln i sin söndagskrönika.

Tidigare har journalisten Maja Hagerman varnat för att resultaten av DNA testerna skulle kunna tolkas fel på olika sätt. Exempelvis ”jag har kungligt blod i mig”.

På andra sidan i diskussionen står tillexempel den danska journalisten som argumenterar för att vi alla skall vara helt öppna med  hela vår arvsmassa.

Det som används i släkttester är bara vissa, små bitar av genkartan.

När det gälle risker för att försäkringsbolag skulle använda dina gentester emot dig vill jag bara påpeka att det i så fall inte skulle förändra någonting jämfört med hur det är idag.

Om du exempelvis vill ta en livförsäkring måste du ge bolaget godkännande att låsa din sjukjournal. Integritetsskyddet är kort sagt inget obefintligt redan nu.

Mot detta kan man också ställa det faktum att om vi alla gör våra genkartor mera tillgängliga för forskningen så kommer vi allt mera att upptäcka hur nära släkt allt liv egentligen är

Och på köpet får vi skriva om historien som när PNAS i veckan publicerade en rapport där det visade sig att en befolkningsgrupp i nuvarande Indien hade likheter med arborginerna i Australien. Varför, jo sannolikt utvandrade en grupp människor för flera tusen år sedan från Indien ända bort till Australien.

Och alla kommer vi från Afrika.

Kategorier
Bioteknik DNA Genetik Vetenskap

En genväg till släkten

En genväg till släktforskningen? Den första handledningen på svenska.

Under senare är har det blivit allt mera populärt att låta analysera delar av sitt DNA för att på sätt lättare kunna hitta avlägsna släktingar. En metod som är parallell till den traditionella släktforskningen, via kyrkböcker och arkiv.

Flera företag erbjuder olika analyser och det är inte alltid så lätt att hitta rätt i utbudet. Och när man väl får hem resultatet av sin test är tolkningen inte heller alldeles solklar.

Många har efterfrågat en bok som hjälper en att tolka testpappren och se, nu har den kommit.

”Genvägar . praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforkning” heter den och den är skriven av den professionelle släktforskaren Magnus Bäckmark.

Ja, bok och bok, det är snarare ett litet häfte men det ger ändå en kortfattat och pedagogisk förklaring till vad man får veta och hur man kan använda resultaten från olika test. Texten är lättläst och illustrationerna är rikliga. Steg för steg går Bäckmark igenom hur det går till att testa sig och hur man sedan går vidare.