Kategori: Fackböcker

Kategorier
Fackböcker Forskningspolitik Vetenskap Vetenskapsjournalistik

Hur mäter man akademisk frihet?

Hur mäter man de fria tankarna? Ja, man behöver inte vara disputerad för att inse att den frågan är paradoxal. Ändå har debatten kring den högre utbildningen i stort sett handlat om den frågan de senaste åren. Eller snarare; hur skall vi mäta forskningens nytta?

Den gamle universitetskanslern Carl-Gustaf Andrén resonerar om samma svåra avvägning i sin nya bok” Visioner, vägval och verkligheten” (Nordic Academic Press) .

Hur har de visioner man haft om den högre utbildningen fallit ut när de stött på den bistra verkligheten?

I dagens SvD konstaterar rektorer och prorektorer på landets största universitet att det verktyg som idag finns för att mäta de svenska universiteten inte fungerar

Stor sak, kan man tycka. Det är väl inte så oväntat att de inte vill bli kontrollerade? Men riktigt så enkelt är det inte. Jag skulle tvärtom vilja påstå att det rör sig om ett av de viktigaste spörsmålen kring Sveriges framtid som välfärdsstat.

För även om man inte kan, och inte skall frestas, att styra forskningen mot Nyttan, så leder kvalificerad kunskap till ett bättre samhälle – för oss alla.  Och då menar jag inte bara rent ekonomiskt!

Så om våra skattepengar till sökande efter mera vetande fördelas efter felaktiga grunder är det rätt uppförandena.

Då riskerar landets stigfinnare att gå vilse! Att bara springa efter meningslösa sifferkonstruktioner.

Universitetslärarna föreslår ett nytt och bättre utvärderingssystem enligt gamla universitetskanslern Stig Hagström koncept ” granska för att främja”.

Den devisen skulle lätt kunna tillämpas även på den vanliga skolan och på vården.

Stig Hagström brukade för övrigt ofta använda sig av ett annat citat

” att försöka styra forskare är som att försöka valla en flock katter” .

Kategorier
DNA Fackböcker Genetik Vetenskap

Alla kommer vi från Afrika

Vi bär alla en del av vår historia i våra celler. Genom att analysera vårt DNA kan vi få veta mera om vårt gemsamma ursprung och lite mera om vår egen bakgrund. Allt fler väljer nu att skicka in sitt DNA för att få veta lite mera om sig själva.

Men vad säger egentligen testsvaret som kommer efter några veckor?

Många har efterfrågat en bok som hjälper en att tolka testpappren och se, nu har den kommit.

”Genvägar . praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforskning” heter den och den är skriven av den professionelle släktforskaren Magnus Bäckmark.

Ja, bok och bok, det är snarare ett litet häfte men det ger ändå en kortfattat och pedagogisk förklaring till vad man får veta och hur man kan använda resultaten från olika test. Texten är lättläst och illustrationerna är rikliga. Steg för steg går Bäckmark igenom hur det går till att testa sig och hur man sedan går vidare.

Om du har gjort en sådan här analys, eller funderar på att göra den, så skaffa den här skriften! Den är väl värd pengarna och kan beställas av Bäckmarks förlag, Gröna Stubben.

Debatten kring forskningen kring vår arvsmassa är lika gammal som forskning själv.

Nyligen bidrog självaste Science till diskussionen om just släktforskningen med hjälp av DNA genom att publicera en artikel. Kontentan av artikeln var att det är alldeles för lätt att ta reda på vem som lämnat in ett DNA-prov. Karin Bojs på DN tar upp artikeln i sin söndagskrönika.

Tidigare har journalisten Maja Hagerman varnat för att resultaten av DNA testerna skulle kunna tolkas fel på olika sätt. Exempelvis ”jag har kungligt blod i mig”.

På andra sidan i diskussionen står tillexempel den danska journalisten som argumenterar för att vi alla skall vara helt öppna med  hela vår arvsmassa.

Det som används i släkttester är bara vissa, små bitar av genkartan.

När det gälle risker för att försäkringsbolag skulle använda dina gentester emot dig vill jag bara påpeka att det i så fall inte skulle förändra någonting jämfört med hur det är idag.

Om du exempelvis vill ta en livförsäkring måste du ge bolaget godkännande att låsa din sjukjournal. Integritetsskyddet är kort sagt inget obefintligt redan nu.

Mot detta kan man också ställa det faktum att om vi alla gör våra genkartor mera tillgängliga för forskningen så kommer vi allt mera att upptäcka hur nära släkt allt liv egentligen är

Och på köpet får vi skriva om historien som när PNAS i veckan publicerade en rapport där det visade sig att en befolkningsgrupp i nuvarande Indien hade likheter med arborginerna i Australien. Varför, jo sannolikt utvandrade en grupp människor för flera tusen år sedan från Indien ända bort till Australien.

Och alla kommer vi från Afrika.

Kategorier
Fackböcker Vetenskap

Sätt ut ett grötfat till den lille humanisten

Om du är det minsta intresserad av humaniora så bör du inte missa intervjun med idéhistorikern Sverker Sörlin i Forum, i P1. 

Där pratar Sörlin om sin nya bok Alltings mått, humanistisk kunskap i framtidens samhälle , en bok han skrivit tillsammans med Anders Ekström.

I boken radar han upp nya spännande forskningsområden för humaniora. I den moderna medicinen, i klimatfrågan och så vidare.

Forum är för övrigt alltid ett måste för den som vill hänga med inom vetenskap, liksom Vetenskapsradion Historia.

Om man stannar kvar och lyssnar så kan man också avlyssna Kulturkvarten OBS som är ett av SR äldsta program numera. Här har nivån varierat genom åren, men just nu tycker jag att ”OBS!” är riktigt bra.

Men först fundera lite på vad den ständigt aktive professor Sörlin menar om Humanioras framtid. Programmet är för övrigt en repris från den 2 oktober.

Ställ ut ett grötfat till den lille humanisten, eller hur nu Tage Danielsson formulerade det.

Kategorier
Fackböcker Fakultet X Öppna föreläsningar Utrikes affärer

36 miljoner människor dog

En tjock bok om en mager tid. För en tids sedan talade vi om Kina i Fakultet X och en fråga jag då ställde var hur många kineser fick sätta livet till under maoismens kampanj ”Det stora språnget”. En ny bok ger nu ett detaljerat och fruktansvärt svar.

Mao hyllades av många som en av vår tids största ledare, även i kungariket Sverige. Sanningen om hans fruktansvärda förtryck och de miljoner kineser som svalt ihjäl under regimens ideologiska ”experiment” blir nu allt mera tydlig.

Men det är inte en sanning som är tillåten ens i dagens Kina!

Boken heter ”Tombstone” och är skriven av Yang Jisheng. Yang var själv hängiven maoism då det begav sig, trots att han fick uppleva sin egen fars svältdöd. Nu har han grävt fram dokumentet som, enligt honom, tyder på att omkring 36 miljoner kineser dog på grund av det maoistiska vansinnigt! 36 miljoner.

Den nuvarande kinesiska regimen har inte på något vis gjort upp med detta massmord på sina egna medborgare.  Yangs bok får inte ges ut i Kina.

Jag läser recensionen av hans bok i det senaste numret av ”The Economist”.

Kategorier
Fackböcker Läkemedel Risker Vetenskap

En dos stryknin

En dos strykning är titeln på Olle Mattssons bok om giftmord i deckare. Ett verk värdigt en professor i kemi och som fått värdefull hjälp av många lärda Uppsalaprofiler. Och som de hört talats om under en längre tid…

Nu har boken äntligen kommit.

Den ”släpptes” häromdagen i en väl vald lokal,  Gustavianum.  I en föreläsningssalen nära  där man förr skar upp liken i den Anatomiska Teatern…

Salen var överfylld av entusiastiska blivande läsare.  Författaren själv var inte mindre brinnande. Han konstaterade själv att han talade som om han tagit skopolamin…

Eftersom evenemanget av nyssnämnda skäl och orsakar drog över tiden hann jag inte stanna för minglet, jag har dock köpt boken och skall nu till att hugga gifttänderna i den.

Så än kan jag bara konstatera att det är en vacker bok, rikt illustrerad och med många kul referenser till populärkulturen.

Helt okunnig i ämnet är jag dock inte. För vi hade ju nöjet att ha Olle Mattson som gäst i Fakultet X i maj.

Och så är även jag en gammal beundrare av Mats Bergmarks gamla bok ”Farligt att förtära”.

Kategorier
Den biologiska mångfalden Fackböcker

Älskade träd

”Älskade Träd” är en pinfärsk bok – om träd.

Och titeln berättar precis vad den handlar om, vår kärlek till träd.  Träd kan som bekant bli till mäktiga varelser och gamla träd har dyrkats i flera religioner.  Men, de har också försett oss med virke, energi och pappersmassa.

Den trädboken (sic) är skriven av journalisten Pippi Engstad som tidigare gett ut böcker om till exempel ”Skärgårdsbagerier” och ”Utposter- svenska fyrplatser”.

Ett gemensamt tema för hennes böckerna är att de berättar om sevärdheter som Engstedt sett under sina strövtåg. I det här fallet handlar det alltså om trädparker eller arboretum.

Och det är en av de roliga sakerna boken ”Älskade träd”, den skall åtföljas av en applikation till mobiltelefoner. Denna ”app” skall vägleda den nyfikne till de olika parkerna som skildras i boken. Sevärdheterna är (nästan) alla är placerad i södra Sverige. Den finessen verkar dock ännu inte finnas färdigt.

Utgivaren, ”oddapp” har, som namnet skvallrar om, redan skapat liknande ”appar” för, just det, Skärgårdsbagerier och Fyrplatser.

Andra lite finurligheter är att boken är tryckt på varierande papper, har ett inbyggt bokmärke och att omslaget lämpar sig utmärkt till att samla blad!

”Älskade träd” är en rolig idé som bärs av sin entusiasm och så vitt jag vet den första i sitt slag. Helt fullvuxen känns den kanske inte riktigt ännu, inte minst bildmaterialet skulle behöva kompletteras.

Men för alla oss som älskar träd är den ett måste inför våra vandringar i den sällsamma skogen.

Och för den som är vill bestämma exakt vilka trädarter, hon, eller han, ser i denna skog finns det andra bra böcker, eller, för den delen,  bra appar och bloggar.

Kategorier
Den biologiska mångfalden Ekologi Fackböcker Jordbruk

En homage till humlan

Jag har alltid tyck om humlor. Så när när nu  landets suveräne humlekännare Bengt Cederberg ger ut en hel bok om dessa ulliga djur är det bara att glädjas. 

”Humlor i Sverige. 40 arter att älska och förundras över” heter boken och den är utgiven på Bonniers Fakta. Eftersom den alltid suveräne Bo Mossberg står för de generösa illustrationerna är det dessutom en mycket vacker bok.

Det märkligaste med humlorna är kanske just detta att de åtnjuter en stor popularitet, ja, rent av älskas, även ibland människor med en milt sagt skeptisk inställning till ”kryp”.

Orsaken är naturligtvis deras charmiga, lätt klumpiga utseende. De är insekternas helt enkelt Nalle Puh. Men, myten om att de, rent flygtekniskt, inte skulle kunna flyga är just en myt. Byggd på snarare på ett klumpigt experiment än djuren själva. Och de kan stickas, precis som sina stekelsläktingar, getingarna.

Och humlornas hemliv är långt ifrån en idyll. Först och främst finns de förrädiska snyltarhumlorna som inte sällan begår statskupp och tar över de små humlesamhällena. Därtill plågas humlor svårt av en rad elaka parasiter, precis som de flesta varelser i vår sommarhage. En av de värre plågorisen är för övrigt en fjäril. humlemottet!

Efter att ha läst om alla fiender och förstörelse som kan drabba de små trevliga gynnarna känns det rätt bra att också få ta del av en rad tips om hur man kan hjälpa de stackars humlorna. Det handlar om allt ifrån att bygga konstgjorda bon till dem, till vilka växter de gillar.

Här tar författaren även upp ”mysteriet med humledöden under lindarna”. Denna typiska sommarnyhet verkar ha sin förklaring i att det just när linden blommar så finns det alldeles för få andra växter för humlorna att äta av. Lindarna lockar de redan uthungrade insekterna men kan klarar inte av att ge alla tillräckligt med föda. Alltså faller humlorna ned där. Lösningen, plantera flera växter som blommar i början av augusti som anisisop, kransveronika eller syrenbudleja.

Detta och mycket annat får man veta i den faktaspäckade men högst lättlästa boken.

Men när man sedan drivs vidare för att i sin nyfikenhet försöka skilja de fyrtio arterna åt bjuder boken på en riktig understatement ” identifiering av humlor är tämligen enkel, bara man inte behöver ange vilken art det är”  

 Och precis så är det. Tro en som försökt!

Så mycket roligare då för den som vill ha lite utmaningar – och för alla andra.

För ”Humlor i Sverige” är verkligen den perfekta presentboken på sommarkalaset. Det är en populär bok om en populär sommarvarelse som lockar fram igenkännande leenden. En nyttig present som varar länge.

En alldeles utmärkt komplettering till boken är en likaledes ny affisch utgiven av xx. XX heter den och avbildar xx av de svåridentifierade arterna.

XX ger för övrigt också ut precis ut ytterligare en del i den gigantiska encycl , nämligen det om steklar, där ju humlorna som sagt ingår. En praktfull och vacker bok, även den.

Personligen är jag lite svag för galna ideer som dessa men hela projektet har onekligen sina svagheter och befinner sig för närvarande under utredning.

Och även den mest inbitne bokälskare kan ju undra om inte tiden är förbi för dylika praktverk.

Särsklit som flora och fauna hela tiden förädrats och inventeringar oavbrutet ger oss hittills ouptäckta arter. Så Artdatabanken borde kanske som namne t antyder ligga just på en dator. Och vara tillgänglig via nätet.

Kategorier
Bioteknik Den biologiska människan DNA Evolutionen Fackböcker Genetik Läkemedel Vetenskapsjournalistik

Mina vackra gener

Mina vackra gener är titeln på en av de bästa och roligaste populärvetenskapliga böcker jag läst på länge.

( ”Ond Kemi”, av Ulf Ellervik som har Sommar den 4 juli är en annan!)

”Mitt smycke genom” är titeln på danska och den är skriven av den danska vetenskapsjournalisten Lorne Frank.

Läsaren för följa henne på hennes upptäcktsfärd för att ta reda på den urgamla frågan ” vem är jag?” .

Men till skillnad från många andra som gjort samma resa söker hon svaret i sina gener. (Eller för att undvika en polariserad diskussion på en gång; hon söker svaret i sitt biologiska arv, också.)

Frågorna hon ställer är mycket allmängiltiga. Kommer hon att få samma cancer som sina släktingar?  Varför oroar hon sig så mycket? Vem passar hon egentligen ihop med?

Och beror hennes humör egentligen på hennes uppväxt eller är det hennes medfödda ”läggning”?

Eller kan det rent av vara så att hon själv, genom den hon är, skapar sin egen omgivning, sin egen ”miljö?

Vi får veta hur man kan använda en gentest i släktforskningen och vilka sjukdomsrisker man idag kan utläsa i vårt DNA. Och Lorne Frank resonerar med olika experter, och överlägger med sig själv, om hur mycket vi vill veta och vilka val vi egentligen har.

Men boken tar alltså också upp kanske det svåraste och mest kontroversiella området, gener och beteende.

Ja, boken avhandlas faktiskt det mesta som kartläggningen av generna hittills lärt oss, och allt det vi fortfarande inte vet.

Och det är som sagt mycket vi fortfarande inte vet. De ”genvägar (sic) till nya mediciner och ett längre och friskare liv som många hoppas på har vi inte sett – ännu.

Det är en lysande och högt skrattframkallande upptäcktsfärd vi bjud på, från bilden av hennes charmige, men lätt galne, far, långt ned ibland bokstavskombinationerna i hennes egen DNA spiral.

På några ställen faller hon ned i detaljer, hon är ändå disputerad forskare, men det förlåter man henne. Hon tar sig snabbt ur fikonspråket, med ett leende.

Lone Frank löper möjligen också risk att betraktas som allt för troende på genetiken. Inte minst i det nervöst korrekta Kultursverige, men det tycker jag vore helt fel. Tvärtom redovisar hon tydligt och öppet osäkerheten i vad forskningen kan säga idag.  

Men, de preliminära ståndpunkterna är ändå så mycket mera faktabaserade än det opportuna önsketänkande som häckar i morgonsoffor.

Och den vetenskapliga fronten rör sig mycket snabbt på det här området. Hypoteser om varför människor är de vi är testas och förkastas ständigt. Det är lätt att hamna snett ibland de dagliga nyhetsblixtarna om genen för det det ena eller det andra. ( Det är väldigt sällan En gen som styr något viktigt!)

Så för att inte hamna galet i debatten om det okränkbara människovärdet är det oerhört väsentligt att förstå vad forskningen berättar. Det handlar precis som Lone Franks skriver om att förstå oss själva.

Vad kan vara mera spännande? Och det är rätt sällan jag sugs in i en bok som jag gjort under läsningen av den här boken.  Jag blir förtjust i både hennes språk och i henne!

 Och jag är inte den förste.  Både Lone frank och den här boken har nått stor framgång, internationellt.  Han var för övrigt gäst hos Skavlan i SVT för en tid sedan.

Kort sagt, ”mina vackra gener” är en helt underbar bok, läs den om du vill göra det minsta anspråk på att kalla dig allmänbildad.

Du får roligt i hängmattan!

Kategorier
Fackböcker Vetenskap

Grundläggande böcker

Grundämnenas sällsamma liv är titeln på en ny bok om det periodiska systemet. ( Och även om omslaget är läckert så är det en påvert illustrerad bok med en alldeles för lång inledning.  Men, låt dig inte avskräckas, det är en riktigt rolig bok, med en text som väver samman olika grundämnen med historia, konst och samhälle. Ett ovanligt lyckat exempel på tvärvetenskap. ( Grundämnenas sällsamma liv. En kulturguide till det parodiska systemet. Hugh Aldersey-Williams.)

En systematisk succé ! En bok om det perodiska systemet låter möjligen inte som en kioskvältare och inte är Ibland kommer det fackböcker som redan från början annonserar att de är ointressanta, ibland kommder det verk med pråligt yttre, men som saknar innehåll, ibland kommer det och så ibland kommer det böcker som kasnek inte har de läckraste bilderna, men som har en text som förlåter allt.

Kategorier
Den biologiska människan Fackböcker

Magkänslan

Det känns inte bra i magen är nog ett gammal uttryck som kommer att få en ny betydelse framöver. Forskningen kring bakteriefloran i våra tarmar går nu snabbt framåt och vi får veta allt mera om den där magkänslan. I veckan publicerades rön som visar på just detta att bakterierna i magen påverkar hur vi mår psykiskt, i vart fall hos möss. Tidigare har vetenskapsmännen bytt bakterier mellan möss och visat att detta byte får stor betydelse för hur olika feta mössen blir, även när de äter samma diet. Och är det någon forskning som är kommersiellt intressant i den välgödda delen av världen så är det givetvis den som kan leda till nya bantningsmetoder.

Om detta får vi förmodligen veta mycket mera i boken ” ” som kommer i veckan. En av författarna till boken, karin Bojs på DN, skriver i dagens tidning om just all den ”omänskliga” arvsmassa vi bär med. Bakterierna i våra tarmar har xx flera gener än våra egna. Men inte heller på det här planet är vi människor lika. Enligt expertisen sönderfaller vi i tre olika typer när det gäller uppsättning av nyttiga bakterier i magen. Och inte oväntat så påverkar en antibiotikabehandling tillståndet i våra tarmar högst avsevärt.

För övrigt visar studier att man kan dela in människor i tre huvudgrupper när det gäller vad vi huserar i magtrakten, allt beroende var vi föds och vad vi äter. Man kan förändra livet inuti sin mage, men det tar betydlgt längre tid än vad man tidigare trott.

Ja, boken kommer som sagt på xx och jag är säker på att vi ommer att få flera överraskningar när dt gäller våra magar inom en snar framtid.