Vetenskap & KänslaEn gång i tiden hade jag en blogg. Den hette ”Vad vi vet” och publicerades i Uppsala Nya Tidning. Några läste den och under åren fick jag överraskande många kommentarer om vad jag skrivit. Så – utan någon förvarning – gjorde UNT ”en förändring av sitt format” och alla bloggar försvann från den liberala publikationen. Sånt är livet. En serie av oväntade händelser.
Nu börjar vi om, vi ger oss inte.
På klagan måste det också bli ett slut.
Det är generna du vet
– Nej, det är generna, du vet, konstaterar mannen som precis slagit sig ned på bänken bredvid mig. Han luktar påtagligt alkohol och skulle det råda någon tvekan så förklarar han snabbt, ”jag är alkoholist, har varit i många år nu”. Och kanske var det oundvikligt att det skulle bli så? Eller?
Ja, vad svarar man? För vad är det som gör att vissa av oss fastnar i missbruk, när andra klarar sig? Är det vår självdisciplin, är det omgivningen eller är det rent av slumpen? Och om det nu är vår självkontroll som räddar oss, är inte den i så fall medfödd?
Den evigt aktuella frågan om varför just du är den är tycktes få nya svar när genetiken genomgick en revolution med upptäckten av DNA och med den nya biotekniken som följde efter det.
Forskarna började leta efter gener som kunde orsaka olika medfödda sjukdomar, men också efter andra egenskaper hos oss människor. För om vi människor har i princip samma DNA strängar som allt annat levande, borde inte också vi lyda under samma biologiska principer? Är inte vårt humör, vår eventuella intelligens och vår förmåga att känna empati styrda av samma lagar som hos andra primater? Är inte också vi födda med vissa egenskaper, ungefär som olika hundraser som har olika lynne?
Ett sätt att få svar på den frågan vore förstås om man hade två personer med exakt samma gener och utsatte dem för olika miljöer. Men tanken på experiment med människor är lyckligtvis främmande för de flesta kulturer!
Vad vi däremot har är tvillingar Och alla har vi väl sett hur lika många tvillingpar är? I Sverige så har vi ett av världens bästa forskningsregister över just tvillingar. Vad kan man utläsa av det materialet? Hur mycket är egentligen arv, hur mycket är miljö? Svaren är inte sällan överraskande.
Om du är intresserad av svaret på frågan varför du är den du är så har du chansen att få ta del av resultaten av det svenska tvillingsregistret klockan 19.00 nu på torsdag 4/4 i sal IV i Universitetshuset. Då berättar registrets föreståndare Patrik Magnusson om detta unika material och svarar på dina frågor.
Som vanligt har du också chansen att få veta vad en gen är egentligen när professor Dan Larhammar ger sin expressföreläsning på fem minuter!
Missa inte det!
Evenemanget är gratis och anordnas av SSMG (Svenska Sällskapet för Medicinsk Genetik), VoF / föreningen Vetenskap och Folkbildning) och Uppsala Universitet.
Varmt välkommen!
”Det finns mera mellan himlen och jorden, Horatius, än du anar i din filosofi. ”
Är ett Shakespearcitat som fått milt sagt, många tolkningar, inte sällan åt det övernaturliga hållet. Och jag ser också att den gamle illusionisten och lurendrejaren Geller nu fått en ny chans i svensk TV-kanal på det temat.
Men trot det kommer även jag direkt att tänka på citatet när jag läser en artikel i tidskriften The Economist nu på lördag. Fast av helt andra orsaker.
För i motsats till vad många tror är allt inte utforskar här på vår planet. Det finns mera att hitta och förstå på vårt klot.
Det gäller i högsta grad så fort man lämnar terra firma och ger sig ut till havs. Och det var precis vad den kompetente bråkmakaren Craig Venter gjorde för några år sedan.
Doktor Venter har varit indragen i en serie bråk i under sin karriär. Mest uppmärksammad är han för att han skyndade på det banbrytande arbetet att kartlägga människans alla gener. Detta gjorde han genom att utmana det officiella projektet och den tävlan slutade även den – i tårar.
När genfynden inte var någon genväg till de stora pengarna fick Craig helt enkelt sparken från sitt eget företag, Celera. Arbetslös men knappast utblottad tog han sin yacht och seglade jorden runt.
Men under seglatsen passade han på att samla in lite vattenprover. ( Detta ledde i sin tur till nya konflikter eftersom en del länder anade genstölder, ja, en ren piratverksamhet. När expeditionen närmade sig Galapagosöarna reagerade till exempel myndigheterna i Ecuador starkt.)
Venter själv var oförtrutet entusiastisk och jag minns honom utropa att ” det finns nya arter i varje kaffekopp av havsvatten” som man tog upp från segelbåten.
Väl hemkommen fick man idén att analysera alla dessa prover med samma teknik som man en gång i tiden arbetat sig igenom hela den mänskliga arvsmassan.
Och nu börjar resultaten komma av detta pionjärarbete. De är minst sagt uppseendeväckande.
För vad forskarna tycker sig ha hittat är ett helt nytt rike av varelser!
För bara några decennier delade man in allt levande på vår jord i två stora riken, de eukaryoterna och prokaryoterna ( bakterier) .
Men som vanligt inom vetenskapen så kom gamla sanningar på skam. Det började med att forskare började hitta märkliga organismer som levde på de mest extrema ställen, exempelvis vid heta källor nere på havsbotten. Deras främste upptäckare heter Carl Woese, är amerikan och som fick Crafordspriset så sent som 2003.
Organismenra kallas arkéer och avger metan. Ju fler man upptäckte, ju större betydelse tillmättes de. Allt flera menar rent av att livet på jorden kommer från havet, men att det kanske mera hade formen av en färgrann, slemmig beläggning än av en skön Afrodite. Professor Woese har dessutom länge hävdat att livet kärna är RNA, som i arkéerna, inte det DNA som analyserade i det humana genomprojektet.
Så hela stamträdet över livet på jorden fick ritas om och den nya gruppen fick den dubiösa beteckningen ” det tredje riket”, eller den tredje domänen.
Nu verkar det som det kan vara dags för ännu en omvälvning.
För det man nu hittat i Craig Venters vattenprover från världshaven tyder på en liknande revolution. Det verkar finnas någon slags ny typ av organismer där ute, medlemmar av ett fjärde rike! Eller ” den fjärde dimensionen av livet” som The Economist kallar den.
Om det är så, vore det inte så märkligt. Haven är fortfarande i högsta grad outforskade, inte minst de djupa delarna av dem. Eller som en havsforskare i Monterey Bay Akvarium sa till mig. ”Tänk om jag bara hade lika mycket forskningspengar som de spenderar på en enda rymdfärja! Jag skulle kunna upptäcka hundratals nya arter här på vår planet”.
Vad dessa nya varelser är för någonting, hur de ser ut och vilka funktioner de har havens ekologi är, i så fall, högst oklart. Vilken roll kan de eventuellt spela när det gäller världshavens avgörande inverkan på jorden klimat? Ingen vet.
Vi talar här åter om ”det okända okända”.
Anledningen till att vi inte stött på dem tidigare kan vara att vi inte letat och att den här typen av organismer ofta är svåra, eller omöjliga, att odla i laboratorium.
Men, som alltid bör man vara vetenskapligt skeptisk. De fragment av arvsmassa som man plockar fram kan också härstamma från exempelvis virus. (Ja, självklart finns det virus även i havet.) Eller fynden kan bero på något helt annat.
Fast visst är det en fascinerande tanke att havsdjupen inte bara innehåller gigantiska Blåvalar utan också ett helt nytt rike av livet!
För mig känns det förunderligt nog. Jag behöver liksom inte någon Uri Geller som böjer teskedar för att bli fascinerad. För mig räcker det med livet självt.
För sannerligen säger jag dig, Horatius, det finns mera i haven och på jorden än du anat i din vetenskap.
Att vara på mellandagsrea påminner mig på många vis om en jakt.
För vad i människans uppsättning av nedärvda beteenden kan förklara det som sker runt om i affärerna just nu än jakten?
Runt om på våra stormarknader jagar nu horder av koncentrerade människor efter tillfället, det korta ögonblicket då det gäller att slå till. Fyndet!
Eftersom planerarna nu i decennier gjort det allt svårare att köra bil i Centrum så sker dreven mest ute i de kransområden som förr benämndes ”industriområden”.
I till förväxling lika, totalt charmlösa, plåtlador stressar de nutida jägarna och samlarna runt för att hinna hitta bytet, innan grannstammen. Deras egen tolerans gentemot andra sökare blir därefter.
Upphetsningen stiger redan i bilköerna in mot plåtschabraken. Många familjefäder verkar beredda att döda för att komma först till en parkeringsplats. Och därmed att få första tjing på en billig platt-TV.
( Man kan inom parantes undra över paradoxen att så många klagar på utsända tv-utbud samtidigt som påfallande många står i kö med stora, nya och dyra TV-apparater.)
Väl inne i hangarna visar det sig undantagslöst att de riktiga godbitarna tog slut redan vid butikens öppnande, ungefär samtidigt som syret i lokalen.
Med en adrenalinhalt som långt överskrider mätbara och med akut syrebrist i hjärnan är det inte lätt att fatta rationella beslut. Avgörandet underlättas inte av butikernas milt sagt fantasifulla prissättning. Dagarna innan helgerna höjs priserna, därav blir sänkningen större.
Effekten blir att all verkar otroligt billigt. Det är som om älgarna paraderade förbi på alla pass – samtidigt. Eller som under den årliga valslakten på Färöarna. De olika elektronikkedjorna tävlar också att överträffa varandra med erbjudanden!
Några kedjor rentav mellandagsrea redan under hösten. Andra överraskar nu med en momschock!
Och chocktillstånd är väl vad som bäst beskriver hur man känner sig när man vacklar mellan till syns nästan skamligt billig erbjudande, knuffad framåt av sina lika omtöcknade medkonsumenter. Jakten lider mot sitt slut.
I den slingrande kön ut mot kassan kan man avlyssna lätt förvirrade konversationer mellan utmattade jaktkamraterna, i stil med:
– Skulle vi inte titta på en ny tvättmaskin?
– Jo, men den fritösen är sänkt med 50 procent!
Detta, mer än mycket annat, är förklaringen till att julhandeln slog rekord- igen.
Sjukvården hotas från två håll. Den goda vården hotas dels från de som vill privatisera allt. Om du är sjuk på riktigt får du aldrig ta en sjukvårdsförsäkring. Privata försäkringar är bara till för friska.
Men den goda vården hotas också av alla de som inte är sjuka men ändå är sjukskrivna eller förtidspensionerade. Och de är många i detta land. Tack vare detta stora överutnyttjande av ett från början gott system håller det på att bryta sönder.
Det finns också stora skillnader i effektivitet mellan landstingets sjukvård och de privata. Och den bristande effektivheten i den offentliga vården hänger inte samman med att det är vänligare mot patienterna. Det beror på en dålig organisation. Men det hänger framförallt samman med en håglöshet och ett gnäll som går djupt in i korridorerna på varje offentligt sjukhus. . ”Om man inte klagar på landstinget är man inte en riktig läkare.
Ändå, trots allt, fungerar det i regel utmärkt. Tack vare enskilda insatser och lysande undantag. En del underbara systrar och engagerade läkare. Efter över fyrtio års erfarenhet som ”patient” på olika sjukhus, med i snitt två sjukhusbesök i månaden och inmundigande runt 20 olika mediciner dagligen vågar jag uttala mig med viss auktoritet.
Så var rädd om vården!