Kategorier
Bioteknik Den svenska sjukvården Yrkespatienten

En ohälsosam hälsa

En ohälsosam hälsobransch

Guide till evig ungdom” är rubriken på en TV-serie som alla borde se.

Ungdomar såväl som vuxna.

De sex olika delarna heter:

1.Detox

2.Det perfekta utseendet

3. Genetiska revolutionen  

4. Bantning

5.Det naturliga

6. Vem ska man tro på?

Alla finns på UR play.

Programserien borde användas i skolan. För den handlar om vad som händer när populärkulturen möter vetenskapen.

Vi får veta vad vetenskapen vet i dag. Och vad den inte vet.

Men programledaren granskar också alla mirakelkurer, ormoljesäljare och bluffmakare som påstår sig ha alla svar.  

Visst läkemedelsföretag tjänar pengar men det gör också de som säljer verkningslösa vitaminer, tarmsköljningar, joniska fotbad, infraröda bastubad och så vidare. Skillnaden är att läkemedel utsätts för provningar, uppföljningar och lagstiftning.

De flesta alternativa metoder är relativt ofarliga. De är mest dyra och verkningslösa. Riktigt farligt blir det när man inte söker riktig vård utan litar på kvacksalvarna!

I programmet med titeln ”Genetiska revolutionen” granskas vad som kanske kan göras om tio år, men också vad skojare påstår att man kan göra redan idag. 

Ett nyckelavsnitt är det som bär namnet ”Det naturliga” . Om du bara har tid att se ett avsnitt titta på adet!

Sammantaget så är serien ”Guide till evig ungdom” en av de bredaste och bästa genomgångar av ”hälsobranschen” som jag sett. Möjligen borde serien ha fått ett lite bättre svenskt namn?

Den ligger av någon anledning på Kunskapskanalen.Där finns som bekant mycket bra att ta del av.  Men varför serien  inte sänds på SVT begriper jag bara inte. Det här är vad public service borde lyfta fram istället för satsningar som  ”Gift vid första ögonkastet” eller den alltid pågående Melodifestivalen.

Kategorier
Bioteknik

Darwin och det onaturliga urvalet

”If the misery of the poor be caused not by the laws of nature, bu tour institutions, great is our sin” är ett annat citat från Charles Darwins.
Det inleder avsnitt två av den utmärkta NETFLIXserien ”Unnatural selection”.
Här presenteras den banbrytande genterapin sin kan bota den lilla pojken Jackson från den nedärvda ögonsjukdom som håller på att göra honom blind. Bakom läkemedlet står företaget Sparks. Och prislappen för deras nya produkt Luxturna är astronomisk. 850 000 dollar.
Så vad är ditt barns syn värt? Allt förstås. Det är fel fråga att ställa säger David Mitchell som representerar föreningen ”Patients for affordable drugs” i USA.
För det första är produkten baserad på forskning som betalts av skattemedel. För det andra gör läkemedelsbolagen stora vinster och de lägger mer på pengar på reklam och marknadsföring än på forskning.
Visst företagen måste få betalt för sitt arbete men inte med dessa hutlösa ersättningar som de kräver.
David Mitchell står för en reaktion på de nya mirakelmedicinerna. Ett annat sätt att protestera utövas av de så kallade biohackarna. ”Biohackers” är ett nytt främmande ord som dök upp för ett antal år sedan. Jag skulle dock avråda ifrån att använda det i Högskoleprovet. Betydelsen av termen varierar nämligen mycket och det är osäkert hur mycket verkstad som egentligen finns i begreppet.
I den här dokumentären får vi dock möta verkliga biohackers, det vill säga människor som aktivt försöker förändra sin biologi genom att injicera främmande gener i sin kropp.
En av dem är Dr. Josiah Zayner. Han får nog rent av betraktas som en aktivist på området. Några av hans resonemang lyder ungefär:
”Fram tills nu har vi varit slavar under vårt genom (vår genkarta)”, konstaterar Dr Zayner. Jo, folk är rädda för att man kan göra dumma saker med den nya tekniken. Inte minst med CRISPR. Men vet ni vilka som inte fruktar de nya möjligheterna? Jo, de som lver med och dör av genetiska sjukdomar varje dag!”
”De som är emot biotekniken talar om att vi kan rubba balansen i världen. Vet ni vad, den är redan rubbad! Biohackers hör till de få som kan återställa den”.
För att provocera ytterligare så injicerar han sig själv med en gen som skall ge ökad muskeltillväxt. Och hans lilla firma säljer också utrustning så att du kan prova CRISPR-tekniken hemma i köket. En av dem som köper av Dr. Zayner är den hunduppfödare som vi mötte i avsnitt ett, David Ishee. Det är lite oklart exakt vad han vill göra med sina hundar, men enligt honom själv så vill han få fram friska exemplar som lever länge. Skillnaden är att istället för att som vi gjort under fyrtiotusen år styra hundarnas parning så tar han en genväg med hjälp av den utrustning han köpt. Han har själv ingen formell utbildning på genetik utan arbetar dagtid på oljefälten. Detta är CRISPcase9 i ett skjul.


Kategorier
Bioteknik

Om det onaturliga urvalet

”If the misery of the poor be caused not by the laws of nature, bu tour institutions, great is our sin” är ett annat citat från Charles Darwins.

Det inleder avsnitt två av den utmärkta NETFLIXserien ”Unnatural selection”.

Här presenteras den banbrytande genterapin sin kan bota den lilla pojken Jackson från den nedärvda ögonsjukdom som håller på att göra honom blind. Bakom läkemedlet står företaget Sparks. Och prislappen för deras nya produkt Luxturna är astronomisk.  850 000 dollar.

Så vad är ditt barns syn värt? Allt förstås. Det är fel fråga att ställa säger  David Mitchell som representerar föreningen ”Patients for affordable drugs” i USA.

För det första är produkten baserad på forskning som betalts av skattemedel. För det andra gör läkemedelsbolagen stora vinster och de lägger mer på pengar på reklam och marknadsföring än på forskning.

Visst företagen måste få betalt för sitt arbete men inte med dessa hutlösa ersättningar som de kräver.

David Mitchell står för en reaktion på de nya mirakelmedicinerna. Ett annat sätt att protestera utövas av de så kallade biohackarna. ”Biohackers” är ett nytt främmande ord som dök upp för ett antal år sedan. Jag skulle dock avråda ifrån att använda det i Högskoleprovet. Betydelsen av termen varierar nämligen mycket och det är osäkert hur mycket verkstad som egentligen finns i begreppet.

I den här dokumentären får vi dock möta verkliga biohackers, det vill säga människor som aktivt försöker förändra sin biologi genom att injicera främmande gener i sin kropp.

En av dem är Dr. Josiah Zayner. Han får nog rent av betraktas som en aktivist på området. Några av hans resonemang lyder ungefär:

”Fram tills nu har vi varit slavar under vårt genom (vår genkarta)”, konstaterar Dr Zayner. Jo, folk är rädda för att man kan göra dumma saker med den nya tekniken. Inte minst med CRISPR. Men vet ni vilka som inte fruktar de nya möjligheterna? Jo, de som lver med och dör av genetiska sjukdomar varje dag!”

”De som är emot biotekniken talar om att vi kan rubba balansen i världen. Vet ni vad, den är redan rubbad! Biohackers hör till de få som kan återställa den”.

För att provocera ytterligare så injicerar han sig själv med en gen som skall ge ökad muskeltillväxt. Och hans lilla firma säljer också utrustning så att du kan prova CRISPR-tekniken hemma i köket. En av dem som köper av Dr. Zayner är den hunduppfödare som vi mötte i avsnitt ett, David Ishee. Det är lite oklart exakt vad han vill göra med sina hundar, men enligt honom själv så vill han få fram friska exemplar som lever länge. Skillnaden är att istället för att som vi gjort under fyrtiotusen år styra hundarnas parning så tar han en genväg med hjälp av den utrustning han köpt. Han har själv ingen formell utbildning på genetik utan arbetar dagtid på oljefälten. Detta är CRISPcase9  i ett skjul.

Kategorier
Bioteknik Okategoriserade Vad vi vet

Det är generna…


Det är generna du vet

– Nej, det är generna, du vet, konstaterar mannen som precis slagit sig ned på bänken bredvid mig. Han luktar påtagligt alkohol och skulle det råda någon tvekan så förklarar han snabbt, ”jag är alkoholist, har varit i många år nu”. Och kanske var det oundvikligt att det skulle bli så? Eller?

Ja, vad svarar man? För vad är det som gör att vissa av oss fastnar i missbruk, när andra klarar sig? Är det vår självdisciplin, är det omgivningen eller är det rent av slumpen? Och om det nu är vår självkontroll som räddar oss, är inte den i så fall medfödd?

Den evigt aktuella frågan om varför just du är den är tycktes få nya svar när genetiken genomgick en revolution med upptäckten av DNA och med den nya biotekniken som följde efter det.

Forskarna började leta efter gener som kunde orsaka olika medfödda sjukdomar, men också efter andra egenskaper hos oss människor. För om vi människor har i princip samma DNA strängar som allt annat levande, borde inte också vi lyda under samma biologiska principer? Är inte vårt humör, vår eventuella intelligens och vår förmåga att känna empati styrda av samma lagar som hos andra primater? Är inte också vi födda med vissa egenskaper, ungefär som olika hundraser som har olika lynne?

Ett sätt att få svar på den frågan vore förstås om man hade två personer med exakt samma gener och utsatte dem för olika miljöer. Men tanken på experiment med människor är lyckligtvis främmande för de flesta kulturer!

Vad vi däremot har är tvillingar Och alla har vi väl sett hur lika många tvillingpar är? I Sverige så har vi ett av världens bästa forskningsregister över just tvillingar. Vad kan man utläsa av det materialet? Hur mycket är egentligen arv, hur mycket är miljö? Svaren är inte sällan överraskande.

Om du är intresserad av svaret på frågan varför du är den du är så har du chansen att få ta del av resultaten av det svenska tvillingsregistret klockan 19.00 nu på torsdag 4/4 i sal IV i Universitetshuset. Då berättar registrets föreståndare Patrik Magnusson om detta unika material och svarar på dina frågor.

Som vanligt har du också chansen att få veta vad en gen är egentligen när professor Dan Larhammar ger sin expressföreläsning på fem minuter!

Missa inte det!

Evenemanget är gratis och anordnas av SSMG (Svenska Sällskapet för Medicinsk Genetik), VoF / föreningen Vetenskap och Folkbildning) och Uppsala Universitet.

Varmt välkommen!

Kategorier
Bioteknik Vad vi vet

Det fjärde riket

”Det finns mera mellan himlen och jorden, Horatius, än du anar i din filosofi. ”

Är ett Shakespearcitat som fått milt sagt, många tolkningar, inte sällan åt det övernaturliga hållet. Och jag ser också att den gamle illusionisten och lurendrejaren Geller nu fått en ny chans i svensk TV-kanal på det temat.

Men trot det kommer även jag  direkt att tänka på citatet när jag läser en artikel i tidskriften The Economist nu på lördag. Fast av helt andra orsaker.

För i motsats till vad många tror är allt inte utforskar här på vår planet. Det finns mera att hitta och förstå på vårt klot. 

Det gäller i högsta grad så fort man lämnar terra firma och ger sig ut till havs. Och det var precis vad den kompetente bråkmakaren Craig Venter gjorde för några år sedan.

Doktor Venter har varit indragen i en serie bråk i under sin karriär. Mest uppmärksammad är han för att han skyndade på det banbrytande arbetet att kartlägga människans alla gener. Detta gjorde han genom att utmana det officiella projektet och den tävlan  slutade även den – i tårar.

När genfynden inte var någon genväg till de stora pengarna fick Craig helt enkelt sparken från sitt eget företag, Celera. Arbetslös men knappast utblottad tog han sin yacht och seglade jorden runt.

Men under seglatsen passade han på att samla in lite vattenprover. ( Detta ledde i sin tur till nya konflikter eftersom en del länder anade genstölder, ja, en ren piratverksamhet.  När expeditionen närmade sig Galapagosöarna reagerade till exempel myndigheterna i Ecuador starkt.)

Venter själv var oförtrutet entusiastisk och jag minns honom utropa att ” det finns nya arter i varje kaffekopp av havsvatten” som man tog upp från segelbåten.

Väl hemkommen fick man idén att analysera alla dessa prover med samma teknik som man en gång i tiden arbetat sig igenom hela den mänskliga arvsmassan.

Och nu börjar resultaten komma av detta pionjärarbete. De är minst sagt uppseendeväckande.

För vad forskarna tycker sig ha hittat är ett helt nytt rike av varelser!

För bara några decennier delade man in allt levande på vår jord i  två stora riken, de eukaryoterna och prokaryoterna ( bakterier) .  

Men som vanligt inom vetenskapen så kom gamla sanningar på skam. Det började med att forskare började hitta märkliga organismer som levde på de mest extrema ställen, exempelvis vid heta källor nere på havsbotten. Deras främste upptäckare heter Carl Woese, är amerikan och som fick Crafordspriset så sent som 2003. 

 Organismenra kallas arkéer och avger metan.  Ju fler man upptäckte, ju större betydelse tillmättes de.  Allt flera menar rent av att livet på jorden kommer från havet, men att det kanske mera hade formen av en färgrann, slemmig beläggning än av en skön Afrodite. Professor Woese har dessutom länge hävdat att livet kärna är RNA, som i arkéerna, inte det DNA som analyserade i det humana genomprojektet.

Så hela stamträdet över livet på jorden fick ritas om och den nya gruppen fick den dubiösa beteckningen ” det tredje riket”, eller den tredje domänen.

Nu verkar det som det kan vara dags för ännu en omvälvning.

För det man nu hittat i Craig Venters vattenprover från världshaven tyder på en liknande revolution. Det verkar finnas någon slags ny typ av organismer där ute, medlemmar av ett fjärde rike! Eller ” den fjärde dimensionen av livet” som The Economist kallar den.

Om det är så, vore det inte så märkligt. Haven är fortfarande i högsta grad outforskade, inte minst de djupa delarna av dem. Eller som en havsforskare i Monterey Bay Akvarium sa till mig. ”Tänk om jag bara hade lika mycket forskningspengar som de spenderar på en enda rymdfärja! Jag skulle kunna upptäcka hundratals nya arter här på vår planet”.

Vad dessa nya varelser är för någonting, hur de ser ut och vilka funktioner de har havens ekologi är, i så fall, högst oklart.  Vilken roll kan de eventuellt spela när det gäller världshavens avgörande inverkan på jorden klimat?  Ingen vet.

Vi talar här åter om ”det okända okända”.

Anledningen till att vi inte stött på dem tidigare kan vara att vi inte letat och att den här typen av organismer ofta är svåra, eller omöjliga, att odla i laboratorium.

Men, som alltid bör man vara vetenskapligt skeptisk. De fragment av arvsmassa som man plockar fram kan också härstamma från exempelvis virus. (Ja, självklart finns det virus även i havet.) Eller fynden kan bero på något helt annat.

Fast visst är det en fascinerande tanke att havsdjupen inte bara innehåller gigantiska Blåvalar utan också ett helt nytt rike av livet!

För mig känns det förunderligt nog. Jag behöver liksom inte någon Uri Geller som böjer teskedar för att bli fascinerad. För mig räcker det med livet självt.

För sannerligen säger jag dig, Horatius, det finns mera i haven och på jorden än du anat i din vetenskap.

Kategorier
Bioteknik DNA Ekologisk odling Genetik GMO Jordbruk Landsbygden

För och nackdelar med GMO

I söndagens DN tar Karin Bojs upp GMO-frågan. Hennes poäng är att det finns för och nackdelar med GMO. Den väsentliga nackdelen med tekniken är, enligt en artikel i Nature Biotechnology  som hon citerar, att det utbildas resistens mot grödor som tagits fram med genmodifiering.

Så är det förvisso, men så är det med alla metoder vi har för att skydda våra kulturväxter. Insekter blir relativt snabbt motståndskraftiga mot såväl kemiska som biologiska bekämpningsmedel. Sådan är som sagt Evolutionen. Precis samma dilemma möter den traditionell växtförädling som vi använt, mer eller mindre medvetet, sedan vi började odla grödor för över tiotusen år sedan.

Även om jag håller med Karin om att det vi nog inte står inför en omedelbar världssvält på grund av brist på mat, tvärtom är för mycket mat ett växande problem, så tycker jag att vi bör använda oss av en klok kombination av de medel vi har för att skydda skörden.

I ett sådant paket ingår inte minst bättre växtföljder, utvecklande av biologisk bekämpning i fält och genmodifierade grödor. Om inte så lång tid kan vi förmodligen använda växtens egna gener för att göra dem mera motståndskraftiga och behöver inte importera gener från  bakterien bacillus thuringiensis, eller bt.

Ett bakteriegift som för övrigt använts av alternativodlare under en längre tid.

Slutligen vore det inte dumt om Landsbygdsministern vaknade upp ur sin Matlands-slummer och satsade på svensk växtförädling. Med eller utan GMO.

För ansvaret för vår framtida mat är alldeles för viktigt för att överlåtas till multinationella företag…

Kategorier
Bioteknik DNA Genetik Vetenskap

En genväg till släkten

En genväg till släktforskningen? Den första handledningen på svenska.

Under senare är har det blivit allt mera populärt att låta analysera delar av sitt DNA för att på sätt lättare kunna hitta avlägsna släktingar. En metod som är parallell till den traditionella släktforskningen, via kyrkböcker och arkiv.

Flera företag erbjuder olika analyser och det är inte alltid så lätt att hitta rätt i utbudet. Och när man väl får hem resultatet av sin test är tolkningen inte heller alldeles solklar.

Många har efterfrågat en bok som hjälper en att tolka testpappren och se, nu har den kommit.

”Genvägar . praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforkning” heter den och den är skriven av den professionelle släktforskaren Magnus Bäckmark.

Ja, bok och bok, det är snarare ett litet häfte men det ger ändå en kortfattat och pedagogisk förklaring till vad man får veta och hur man kan använda resultaten från olika test. Texten är lättläst och illustrationerna är rikliga. Steg för steg går Bäckmark igenom hur det går till att testa sig och hur man sedan går vidare.

Kategorier
Bioteknik DNA Genetik Läkemedel Vetenskap Vetenskapsjournalistik

Kan om tio år innebära…

Ibland är befriande att få sina misstankar bekräftade. För några år sedan skrev jag en bloggtext om att vi, vetenskapsjournalister, allt för ofta avslutade våra rapproter med orden ” detta kan inom loppet av tio, tjugo år leda till ett botemedel för cancer.

Och riktigt så bra är det, tyvärr, inte.

Jag fick en del sura reaktioner på den texten, minns jag. Oj, då, du har väl inte gett upp? Eller, det var värst vad du var moloken då!

Igår hör jag en av världens mest citerade cancerforskare, Bert Vogelstein, sitta och säga ungefär samma sak på en scen i Stockholm. Det var under eftermiddagspasset av NobelWeekDialogue

Vad ha sa var ungefär det här:

’Vi är offer för vår egen framgång! Inom genetiken och biokemin kan vi idag göra saker idag som framstod som science fiction för bara tjugo år sedan, men den teknik vi använder för att studera den cancer jag arbetar med är ungefär den samma som den var 1953, när DNA upptäcktes.

För det andra har vi lovat för mycket. Idag slutar nästan alla artiklar med att konstatera att ”denna upptäckt kan leda till ett botemedel för cancer”. Men så är det inte!’

Anledningen till att forskarna lovar för mycket är enkla att se. De slåss om ära och pengar.

Men kanske också en ganska tilltalande entusiasm? En egenskap de inte skulle kunna arbeta utan?

Men varför vi journalister köper dessa fraser och använder dem, om och om igen, är svårare att försvara…

Kategorier
Bioteknik Den biologiska människan DNA Läkemedel Nobelprsiet Vetenskap

Du och dina bakterier

Du och dina bakterier. Om du glömmer bort att borsta tänderna riskerar du att bli dement. Så lyder de senaste rönen när det gäller tidigare okända samband mellan vår mikroflora och hälsan. För teorin lyder att de bakterier vi inte håller efter i munhålan på något vis tar sig upp i hjärnan och orsakar glömska där.

Men detta är bara ett i raden av fynd som nu speglas i nyhetsflödet. Egentligen tog väl den här forskningsinriktningen fart när de djärva Nobelpristagarna Barry J. Marshall och J. Robin Warren drack en lösning med magsårsbakterierna Helicobacter pylori för att bevisa sin teori.

Nu har samspelet mellan de bakterier vi all bär i och på oss blivit till ett riktigt pop ämne. Forskare undersöker ivrigt mikroorganismernas roll för fetma, diabetes (både typ 1och typ 2), hjärtinfarkt, högt blodtryck, cancer, autism och reumatism.

Vi vanliga konsumenter ser dagligen reklam för de ”nyttiga bakterier” som finns i olika yoghurtprodukter. Huruvida de är tillräckliga många och potenta för att ha någon medicinsk effekt är långt ifrån säkert, men trons verkan är som bekant stark.

Forskningsfronten speglas som vanligt på ett lysande sätt i huvudartikeln i tidskriftens The Economists senaste nummer. Där berättas att var och en av oss bär omkring på ungefär ett kilo bakterier, att de tillsammans har fler gener än en människa och att vetenskapen betraktar dem som ” ett organ”.

Idéer om hur olika obalanser i mikrofloran kan påverkas oss är som sagt många och fantasifulla. Om hälften av dem stämmer står vi inför många genombrott inom behandlingen av en rad folksjukdomar. Av erfarenhet vet vi dock att alla sådana här nyupptäckta områden först haussas upp, sedan faktiskt resulterar i nya botemedel. Men att det vanligen tar mycket längre tid än rubriksättarna tror.

Och på tal om att hantera forskningsanslag på ett ansvarsfullt vis så finns det alltid en risk att forskningsråd beter sig precis som journalister och springer i flock…

http://media.economist.com/sites/default/files/imagecache/print-cover-full/20120818_cna400.jpg
Kategorier
Bioteknik Den biologiska människan DNA Människans ursprung Svanre Pääbo Vetenskap

Vilken människoapa liknar vi mest?

Professor Svante Pääbo, Uppsalapojken som blivit en av våra verkliga världskändisar inom forskarvärlden, har gjort det igen. Skapat rubriker. I en artikel publicerad i tidskriften Nature försöker hans forskarlag svara på frågan vilken av våra nu levande släktingar vi är mest lika genetiskt, schimpansen eller bonobon?

Svaret är rätt spännande då schimpansen ofta utmålas som en grym barnamördare, emedan bonobon kallats Hippieapan eftersom den löser många konflikter – genom att ha sex.

Nu visar Pääbos grupp att vi är lika både den grymme och den gode, vi har samma gener som både schimpansen och bonobon.

Eller för att citera Karin Bojs i dagens DN.

För många år sedan ställde jag ungefär samma fråga till Jane Godal och Frans de Wahli ett Vetandets Värld. Godal är världskänd för sina studier av schimpanser i det vilda, de Wahl för sina iakttagelser av bonoboner.  

Inte helt överraskande trodde Jane Godal att vi människor mest påminner om schimpanser och Frans de Wahl höll på sin apa.

Nu får de på sätt och vis båda rätt!

(Om jag får komma med en personlig observation så är Jane Godal en betydligt mera vänlig och eftertänksam person att umgås med än professor de Wahl. )

Men de riktigt intressanta frågorna kvarstår. Hur mycket styrs vårt beteende av gener?

För om man skall tro vad man läser och hör varje dag i svensk press så är vi helt fria ifrån påverkan ifrån vårt biologiska arv.

Enligt dessa debattörer styr själva våra liv, med vår obändiga fria vilja. Borta är Gudarna och Ödet. Och vi är själva fria att välja som vi behagar. ( För mig är detta hybris, att ” leka Gud”. Betydligt mera än att försöka förbättra livsvillkoren genom att som evolutionen gjort i årmiljoner, justera några gener. )

Framförallt finns det, enligt debatten, inga biologiska skillnader som påverkar hur vi är som män respektive kvinnor. Det är en i det närmaste förbjuden tanke.

Bakom detta blundande för vissa fakta ligger naturligtvis en rädsla för att vi skall vara helt styrda av våra gener..

Att vi alla bara är spratteldockor i DNA spiralens trådar.

Att olikheter leder till olika människovärde.

Och att man skall rättfärdiga olika vedervärdigheter

Men den mesta seriösa forskningen tyder ändå på att vi är ett djur ibland andra. Ett resultat av vårt biologiska arv och vår kultur.

Nu är det svårt att få ett rättvist perspektiv på sig själv. Det hade onekligen varit lättare att se vad som gör människan speciell, och på många sätt också en verklig utmaning mot rasism, om Neanderthalaren levt kvar, mitt ibland oss.

I brist på dem får vi titta på människoaporna. På orangutanger, gorillor, schimpanser och bonobon.

Mycket, mycket återstår att förstå..

Så återstår frågor som hur små, små skillnader i apornas arvsmassa kan skapa så väsensskilda varelser som bonobon och schimpansen.

Och om små, små variationer i människans arvsmassa också kan leda till stora skillnader i vårt psyke?

Samtidigt är detta ytterligare ett steg på människans långa vandring för att förstå sig själv.