Den oväntade nyttan är titeln på ett nyligen utgivet häfte från Kungliga Vetenskapsakademin. Idén bakom skriften är enkel och rättfram, nämligen att visa på nyttan av grundforskning. Inte minst nu inför regeringens forskningsproposition.
Det är en snygg liten pamflett, med ett urval av framgångsrika berättelser ur vetenskapshistorien. Omslaget pryds av en petriskål där odlingarna angripits av mögelsvampen Penicilium. Ett klassiskt läroboksexempel om hur ett felslaget experiment blev till den fantastiska antibiotikan. En historia som jag märkligt nog inte hittar berättad inuti skriften?
Här återfinns annars både Xylocain och prostaglandiner. Intäkterna från bedövningsmedlet Xylocain var med och skapade Astra.
Prostaglandinerna är en annan svensk upptäckt som resulterat i både läkemedel och svenska Nobelpris. Just inledningen til kapitlet om prostaglandiner säger det mesta om skriftens syfte ”Allt började med en oväntad observation…”
Både valet av omslag, exempel och inte minst språket signalerar att detta inte är en skrift riktad till ”den intresserade allmänheten”. Målet med utgivningen är också, enligt ett följebrev, att ” i någon mån kunna påverka synsätt, debatt och i sista hand forskningspolitikens inriktning.”
Det ligger möjligen i sakens natur att det är lättare att lyfta fram svenska framgångar i backspegeln. Men med Astra-Zenecas nedskärningar i friskt minne frågar man sig ändå, var finns framtidens stora mediciner och läkemedelsföretag?
Man skulle kunna fråga sig varför inte Arvid Carlssons framgångsrika forskning kring hjärnan räckte för att rädda neuroforskningen i Södertälje?
Och på tal om arbetstillfällen. Stefan Lövdén åker nu runt och letar efter ”innovationer”. Ett lysande tema för en Eriksgata, tycker jag. Men det skulle vara roligt att få en ärlig sammanfattning av honom efteråt. Vad får han för intryck av sin turné. Vilka nya Volvo, IKEA och Ericsson ser han växa fram? Vad kan forskarsamhället bidra med, och vad är inte deras ansvar?
En separat fråga är, hur står sig svensk forskning i den internationella konkurrensen idag?
Om det nu är så att svensk forskning befinner sig i en svacka ligger möjligen en del av förklaringens i vad KVA ständige sekreterare Staffan Normark säger i skriften ” Den oväntade nyttan”.
”Vi har väldigt mycket bra forskning i Sverige, men också överraskande mycket som inte håller kvalitet. Det jag tror är kritiskt för mer skall leda till nytta är vilka vi tar in i systemet. Lite elakt kan man säga att det idag är lättare att bli doktor än att ta körkort”.
Det mesta av ansvaret för att ställa detta till rätta lär vila på forskarsamhället, men KVA:s senaste skrift är alltså ett så kallat ”inspel” i debatten inför det politiska beslutet om statliga pengar till forskningen. Och huvudstriden här står som vanligt mellan de som vill ha mera grundforskning och de som vill ha mera tillämpad forskning. ( Låt vara att dessa två termer omvandlats till en rad förskönande omskrivningar. )
Det är emellertid inte alldeles lätt att navigera i de forskningspolitiska vattnen för närvarande.
Så talade till exempel finansminister Anders Borg på Industridagen förra onsdagen om ” vikten av ” fri grundforskning”, vilket i slag verkar göra KVA utspel överflödigt.
Å andra sidan jagar alltså oppositionsledaren Lövdén innovationer, alltså tillämpad forskning.
Mot bakgrund av den ekonomiska kris som hela Europa går igenom idag, och med tanke på de skriande höga arbetslöshetssiffrorna vi ser även i Sverige blir det nog svårt att sälja en ökad satsning på forskning och vetenskap utan en stark koppling till nytta.
Och som en parafras till en berömd kaffereklam kan man då fråga sig varför man skall vänta på den oväntade nyttan?
Lövdén fick förresten frågan ”Vet du vad en innovation är?” .
–Ja, det vet jag, det är att ta en idé till en färdig produkt svarade han rappt.
Just här finns det faktiskt mycket att lära av upptäckten av penicillin . Det var nämligen inte alls Flemming som gjorde detta revolutionerande medel tillgängligt för sjukvården! För att en upptäckt skall komma från idé till användbar produkt till behövs nämligen en rad andra kompetenta kvinnor och män. Oväntat många.
Nå. till slut brukar alla de stridande parter inom forskningspolitiken muttra att ”båda behövs” och hoppas på att statsfinanserna för tillfället är så krya att satsningen på vår framtid, nästan, når upp till enprocentsmålet.
För en sak brukar det alltid gå att enas om, det behövs mera pengar till forskningen!