Kategorier
Domedagen Larm Media Pandemi Polisen Risker Virus

Om olika risker

Niotusen poliser jagade en skadeskjuten 19-åring. De fick fatt på honom, till slut.

Missförstå mig inte. Jag känner inget större medlidande med en ung man som bestämt sig för att ta livet av en åttaårig pojke med en splitterbomb, men magnituden av insatsen säger något om vårt samhälle – och om mediedramaturgin.

Det snabba händelseförloppet passar som hand i handske i de ständigt direktsändande nyhetskanalerna. Ungefär som väderkanalerna. Alltid händer det något.

Samdigit begravs hundratals människor återigen av en jordbävning ” borta i Kina”. Ja, missförstå mig inte här heller. Jag tor inte för en sekund att de kinesiska medierna är mindre lokalpatrioter, tvärtom. Intresset för en nyhet minskar alltid med kvadraten på avståndet.

Men om vi ser bortom även denna hemsla dramatik så pågår det andra, mindre dramatiska, skeenden i världens folkriakste nation. Jag tänker natiurligtvi på de virus som fortsätter att mutera och som förr eller senare blir den perfekta mördaren.

Då hjälper niotusen uniformerade människor föga…

Kategorier
Domedagen Larm Risker Vetenskap

Himlen faller ned

”Himlen faller ned över oss”. Idag skulle en stenbumling, 50-metersasteroiden 2012 DA14, svischa förbi jorden, på alldeles för nära håll. Istället kommer sällsamma nyheter från Ryssland. Många människor har skadats av ett meteoritregn! Uppgifterna är högst preliminära så vi får se vad som stiger fram ur ryktena men händelsen är högst ovanlig. I själva verket är det som nu hänt ett utmärkt exempel på en risk som är mycket osannolik, men – om den skulle inträffa kan den få enorma konsekvenser.

Det säger sig självt att det är hart när omöjligt att få planetens splittrade stater att ena sig mot en sådan sällsynt risk. Och ändå är det dessa stenar från rymden som utrotat dinosaurierna och haft ödesdiger effekt på allt liv här på detta lilla blå klot.

För dem som vill läsa en intressant skildring av vad som skulle kunna hända inför ett yttre hot från rymden finns exempelvis berättelsen ”Det svarta molnet” av Fred Hoyle.

Och för dem som vill se rymdstenen susa förbi oss ikväll finns det tips här. Men det lär bli svårt att hinna se den, lika svårt som det blir att mobilisera ett försvar mot att ”himlen faller ned över våra huvuden”.

Kategorier
Larm Media Risker Vetenskap

Hästen i pizzan

Att äta hästkött är Tabu. Även i det postmoderna och sekulariserade Sverige. Och när någon kallar det ”nötkött” och blandar det i maten då går stora larmet, i halva Europa. Men om det är några risker med detta kött så beror det på mest på vår ovilja att ”äta häst”. Denna rädsla leder till att det smygs och smusslat med hästkött. Och det gör att hela hanteringen klarar sig nästan helt undan kontroll. Det ökar risken för att hästar som behandlats med olika läkemedel hamnar i Lasagnen.

Allt detta har nu fått mer än femton timmar av medial uppmärksamhet och upprörda ministrar. Men riskerna för den vanlige medborgaren med ”hästköttet i pizzan” är små.

Det finns andra betydligt mera påtagliga risker med brister i maten. En av dem tas upp i samma tidning som toppar sin förstasida med den fel märkta  maten. För i sin spalt tar Karin Bojs återigen upp den svenska oviljan att rekommendera folsyra till gravida kvinnor. En brist som kan leda etthundra skadade svenska barn varje år.

Sådana mindre dramatiska händelser når sällan förstasidorna men har ofta stor betydelse för många människors liv. Som den felaktiga rekommendationen att alla spädbarn skulle sova på mage. En medicinsk skandal som kostade många barn livet…

Kategorier
DNA Fåglar Genetik Läkemedel Larm Pandemi Risker Vaccinationer Vetenskap Virus

Ett svinaktigt virus

Det lilla virus som just nu får krigsrubriker världen över verkar vara en elak blandning av virus från svin, fåglar och människa. Ännu ett resultat av att vi lever så nära våra husdjur, lysande skildrat av Jared Diamond i boken ”Virus, vapen och stål” . Och det är inte varje dag som medicin och naturvetenskap når huvudledaren i våra stora drakar. Men som sagt; dagens vetenskap är morgondagens politik.

Som jag tidigare skrivit här ska man alltid ta virusutbrott allvarligt, men frågan är också hur mycket man skall skrika ”vargen kommer”. Inte minst just med tanke på att vargen nog kommer så småningom. Misstanken att man larmar för att få mera anslag till sin forskning eller för att få uppmärksamhet finns alltid där. Och få kan skrämmas så rejält som Björn Olsen. Det visade han redan vid den förra fågelinfluensan och han fortsätter den tradtionen  på dagens DN-debatt.

Det känns bra när det är journalisterna som står för de mera balanserade råden som Annika Nilsson och Karin Bojs i Dn och inte minst Inger Atterstam i SvD. ( Det är bara så tråkigt att SvD inte anser sig ha råd att ha en egen vetenskaps och medicin avdelning. )

Mina invändningar  mot DN debattartikeln hindrar mig emellertid inte ifrån att hålla med i den konkreta uppmaning som jag uppfattar som huvudbudskapet i artikeln; bygg en svensk vaccinfabrik nu!

Kategorier
Fackböcker Läkemedel Risker Vetenskap

En dos stryknin

En dos strykning är titeln på Olle Mattssons bok om giftmord i deckare. Ett verk värdigt en professor i kemi och som fått värdefull hjälp av många lärda Uppsalaprofiler. Och som de hört talats om under en längre tid…

Nu har boken äntligen kommit.

Den ”släpptes” häromdagen i en väl vald lokal,  Gustavianum.  I en föreläsningssalen nära  där man förr skar upp liken i den Anatomiska Teatern…

Salen var överfylld av entusiastiska blivande läsare.  Författaren själv var inte mindre brinnande. Han konstaterade själv att han talade som om han tagit skopolamin…

Eftersom evenemanget av nyssnämnda skäl och orsakar drog över tiden hann jag inte stanna för minglet, jag har dock köpt boken och skall nu till att hugga gifttänderna i den.

Så än kan jag bara konstatera att det är en vacker bok, rikt illustrerad och med många kul referenser till populärkulturen.

Helt okunnig i ämnet är jag dock inte. För vi hade ju nöjet att ha Olle Mattson som gäst i Fakultet X i maj.

Och så är även jag en gammal beundrare av Mats Bergmarks gamla bok ”Farligt att förtära”.

Kategorier
Risker

Att handla är att leva

Att handla är att leva. Så lyder konsumismens första bud och jag är förvisso en anhängare. Men att handla i stadens centrum blir allt svårare. Snart består utbudet enbart av kläder, klippning och kaffeställen. Ja, och så alla dessa optiker, förstå.

Nu lämnar också en av de sista radio och Tv handlarna centrum och drar ut till, ja, självklart till Boländerna. Där finns de nu allihop, sida vid sida.

Varför? Kunderna kan inte parkera utanför butiken och det är relativt svårt att frakta hem en plattTV på cykel eller via bussen. Till detta kommer dubbdäcksförbudet.

Riskerna med de partiklar som rivs upp av bilarnas dubbar är nog verklig, lika påtaglig som riskerna med partiklarna från den koleldnings som i verkligheten blir alternativet när vi lägger ned kärnkraften. ( För att inte tala om den stora mängd av partiklar som mätningar visar finns i tunnelbanan! Men de talas de numera tyst om. )

Risker är ett knepigt ämne och är det någonstans det blir tydligt att vi fattar våra beslut med känslorna som grund så är det här. Vi sväljer elefanthjordar och silar dubbarna.

Vi som varit med några år och vet att svensk vinter innebär isgator då och då får nu veta att vi är ”kärringar”. Nå, det kan väl vara en komplimang i jämförelse med ”gubbe”.

Så centrum blir nu fattigare, det jämförelsevis lilla centrum som Uppsala nu kan ståta med. Ute i Boländerna tilltar trafikkaoset.

Detta kallas planering, eller kanske snarare brist på sådan,  och är också en slags handling.

Kategorier
Larm Risker

Traditionen med skinklarmet

Snart är det dags för ”skinkalarmet” igen. För lika säkert osm julhandeln varje år slår rekord så kommer djurrättaktivister i år att publicera hemska bilder av hur våra husdjur mår. Av någon anledning begränsar de sig dock alltid till de djru som hålls av bönder och negligerar alla vanvårdade katter och hundar.

Larmen om julskinkan började som jag minns det med Konsumentekot under Fichtelius dagar. Och många av dem har varit högst berättigade. Djurhållning har varit och är i vissa fall bedrövlig, även i Sverige. Men det är inte det som motivet för de väl genomförda kampanjer vi nu ser varje jul. Detta är PR kupper av människor som anser att det är fel att överhuvudtaget äta djur. De är emot all köttkonsumtion.

I ett fritt samhälle har de all rätt i världen att ge uttryck för den åsikten, men deras argument borde, precis som alla andra intressegruppers, utsättas för åtminstone en smula kritisk granskning. Så är ofta inte fallet idag. Istället spelar media med på ett vis som i andra sammanhang skulle få vilken journalist som helst att skämmas.

En konsekvens av den understundom överladdade debatten kring djurhållningen i Sverige är att produktionen flyttar utomlands. Så var det exempelvis med de beramade hönsburarna som jag råkar vara motståndare till. När burarna förbjöds i Sverige flyttades anläggningarna till Finland som kunde exportera billiga ägg hit.

Nu håller samma sak på att ske med just grisproduktionen och snart även med våra mjölkbesättningar. Lantbrukarna har delvis sig själva att skylla eftersom de valt mera att gnälla på politikerna än på att ta strid om orimliga produktionskrav, men just nu är det faktiskt synd om dem som grupp. Eller i vart fall de få som finns kvar. Lindstedt uppmärksammar detta i en utmärkt debattartikel i dagens SvD.

Vi som konsumenter bör tänka oss om. Att ”köpa svenskt” är inte bara en nationalistisk ogärning, det finns många positiva följder av det beslutet. Inte minst är den så att den gamla sanningen att det är betande djur som håller vårt leende sommarland öppet fortfarande gäller. Dessutom hävdar jag bestämt att om man nu skall äta julskinka, kött och jul ost så har de svenska produktionsdjuren det mycket bättre än i de flesta andra länder.